Fiberhantering kan till och med halvera åkerns fosforläckage

Jordförbättringsfibrer med ursprung i skogsindustrin minskar effektivt under flera år utsköljningen av näringsämnen i jordmaterial och fosfor från åkrar till vattendrag. Resultaten framgår ur Naturresursinstitutets (Luke) fleråriga fältundersökning i Jockis, där man har utrett jordförbättringsfibrernas förmåga att förebygga utsköljningar inom jordbruk. Testerna som genomförts med jordförbättringsfibrer kompletterar Naturresursinstitutets testserie, i vilken man bland annat undersöker gips och strukturkalk som snabbverkande metoder att skydda vattendrag. Till sommaren utvidgas undersökningen till avrinningsområdets skala, då fiberhanteringens effekter ska börja följas upp i Tusby.

­På Naturresursinstitutets forskningsfält tar man som bäst upp prover på jordmonoliter. Man använder en traktor för att ta prover från åkerskiften på vilka tre olika typer av jordförbättringsfibrer spreds för fem år sedan. Vid ett bevattningsprov som genomförs i laboratoriet utreds hur mycket fosfor, kväve och lösligt kol som sköljs ut till vattnet.

– Resultaten visar att jord som behandlats med fibrer tål regnets inverkan bättre än obehandlad jord, vilket har lett till att belastningen av såväl fasta ämnen som fosfor har minskat under den fyraåriga forskningsperioden. Olika slags jordförbättringsfibrer har minskat halten av fasta ämnen i avrinningsvattnet med 30–80 procent och den totala fosforhalten med ungefär lika mycket jämfört med ett obehandlat testskifte, berättar specialforskare Risto Uusitalo vid Naturresursinstitutet.

Varma vintrar ökar behovet av forskning och lösningar

I takt med att milda, tjälfria och regniga vintrar blir allt vanligare, ökar utsköljningen till vattendragen. Finlands miljöcentrals mätningar påvisar att fosforbelastningen på Skärgårdshavet låg nära mäthistoriens rekordavläsning i december–februari.

– Våra undersökningar påvisade att komposterade och kalkstabiliserade näringsfibrer och näringsfattiga nollfibrer fungerar som skyddande åtgärder för vattendrag. Detta ökar lantbrukarens möjligheter att välja ett material som lämpar sig för det egna åkerskiftet, till exempel efter åkerns pH-värde eller fosforhalt. På marknaden finns även ekologiska och fiberbaserade jordförbättringsprodukter, vilket innebär att förutsättningarna för bredare användning av fibrer är goda, säger specialforskare Kimmo Rasa vid Naturresursinstitutet.

Rasa påminner om att man vid användning av nollfibrer måste uppmärksamma att en ökad mikrobaktivitet binder kväve i jorden under den första skördeperioden. Detta kan man uppmärksamma till exempel genom att passa in en spridning i växtföljden. I annat fall var fibrernas effekter på skörden ringa eller något positiva.

Komposterade näringsfibrer ökade jordens kolhalt något och alla fibrer hade en tydlig inverkan på jordens mikrobiella system. I fortsatta undersökningar som görs på fältet utreds särskilt lagring av kol i fast form till följd av mikrobverksamhet. Avsikten är även att skaffa fortsatt finansiering till fältet och undersöka hur ytterligare spridning av fibrer påverkar belastningen av näringsämnen och åkerjordens övriga egenskaper.

I projektet KUITU, som pågår till slutet av 2021 och som leds av miljöministeriet och finansieras av Jordbrukets vattenskyddsprogram, övergår man till att undersöka fiberbehandlingens effekter i praktiska jordbruksmiljöer i Tusby träsks avrinningsområde. I området förekommer redan automatisk uppföljning av vattenkvalitet och fibrer sprids ut under 2020. Samtidigt samlar man in jordbrukarnas erfarenheter av att använda fibrer. Tillsammans med resultaten från Jockis fältprover får man en bra uppfattning av hur tillsättningen av fibrer påverkar den praktiska odlingen och hur näringsämnena transporteras från fältet.

Fibrer ökar det organiska materialet och kulturtillståndet

Jordförbättringsfibrer är näringshaltiga jordförbättringsmedel, som förädlats för jordbruket av biprodukter från skogsindustrin, som är lämpliga att användas i alla mineraljordar.

– Med jordförbättringsfibrer ökas mängden organiskt material i jordmånen märkbart, varvid förbättringar sker inte bara i vattenlagringskapaciteten, utan även i jordens kulturtillstånd och anpassningsbarhet. På det här sättet har behandlingen även agronomiska fördelar. Ju lägre jordens kolhalt är vid utgångspunkten, desto större nytta uppnås, berättar forsknings- och utvecklingschef Ossi Kinnunen vid Soilfood. Företaget förädlar och marknadsför jordförbättringsfibrer.

Mängden organiskt material minskar kontinuerligt i finländska odlingsmarker. I exempelvis Finland försvinner årligen cirka 220 kg kol per hektar från mineraljord. I mineraljordar i Egentliga Finland är halterna av organiskt material lågt, vilket minskar absorptionen av näringsämnen och ökar således risken för ursköljning och erosion.

– Även med odlingsmetoder, såsom ökning av växttäcket, gödsling i rätt tid och efter behov samt lättare bearbetningsmetoder kan man minska förutom ursköljningen av näringsämnen, även behovet av gödsling, då näringsämnena blir kvar i åkern i stället för att sköljas ut till vattendragen, tillägger Kinnunen.

Kontakta oss:

Kimmo Rasa
Specialforskare
Naturresursinstitutets
+358 29 532 6468
kimmo.rasa@luke.fi

Risto Uusitalo
Specialforskare
Naturresursinstitutets
+358 29 532 6624
risto.uusitalo@luke.fi

Ossi Kinnunen
Produktutvecklingschef
Soilfood Oy
+358 40 051 6929
ossi.kinnunen@soilfood.fi