Regenerativ odling stärker jordens mikrobverksamhet

Juuso Joona, agronom och grundande medlem av Soilfood, odlar mångsidigt jordbruksväxter med regenerativa, det vill säga förnybara odlingsmetoder på Tyynelä gård i Joutseno. Han odlar till exempel ekologiska frö- och livsmedelskorn samt balj- och oljeväxter.

– Gårdens utmaningar ligger i jordarternas känslighet för jordpackning och svaga strukturer, vilka kräver särskild uppmärksamhet vid odling, berättar Joona.

Avlägsnandet av vallväxter och kogödsel från växtföljden i slutet av 1980-talet, i samband med att man gjorde sig av med boskapen, försämrade kulturtillståndet för gårdens marker väsentligt.

– I led med den efterföljande ensidiga odlingen av spannmål var jordens struktur och kulturtillstånd svaga. I början av 2000-talet började man satsa på att förbättra dem genom att lätta bearbetningen av jorden, ha en mångsidigare växtföljd och använda organiska gödslingsmedel. Detta ledde till bra resultat och till utvecklingen av bland annat jordförbättringsfibrer.

På gården har man också under de senaste 15 åren redan lyckats dubblera jordens mullhalt i de bästa skiftena. Mullhalten har som bäst ökat från fyra procent till närmare tio procent, vilket är gårdens mål för mullhalten i ytjorden. – Efter detta strävar vi efter att fördjupa det mullhaltiga lagret, särskilt med hjälp av grödor med djupa rötter, fortsätter Joona.

Lösning på kulturtillståndet från regenerativ odling

Vid sidan av jordbruksgrödor producerar Joona värdefulla forskningsdata på sin gård samt får praktisk erfarenhet av att åtgärda jordens kulturtillstånd. Dessa data produceras med olika tester i flera olika forskningsprojekt samt i gårdens egna observationstester, som fokuserar på regenerativa odlingsmetoder samt förbättring av jordens kulturtillstånd.

Vid regenerativ odling maximeras grödornas assimilering med kontinuerligt växttäcke och rikliga växtbestånd. Mikrobaktiviteten i jorden stärks med hjälp av gödsling och jordförbättring, och man strävar efter att minimera åtgärder som stör mikroberna, såsom bearbetning av jorden och användning av bekämpningsmedel.

– På vår gård strävar vi efter att kontinuerligt förbättra produktiviteten och lönsamheten samt att öka kollagret i jordmånen och mångfalden i miljön, berättar Joona. – Vi siktar på detta främst genom att sköta om jordens kulturtillstånd. Vi värdesätter även samarbete med olika aktörer på såväl lokal som internationell nivå.

För närvarande är ett av de viktigaste projekten vid Tyynelä gård Carbon Action, där Joona är en av grundarna och även utbildare. I Carbon Action undersöks metoder för, mätning av och modellering av jordens kollager. Dessutom finns det testskiften på gården, för projektet Soil Diver Agro, i vilket man undersöker effekterna av olika bearbetningsmetoder på jordens mångfald av mikroorganismer. På Tyynelä gård jämförs plöjning och direktsådd i växtbeståndet.

Soilfoods gödslingsmodell för växtföljd

Soilfoods gödslingsmodell för växtföljd har utvecklats utgående från Tyynelä gårds odlingsmodell.  Syftet med gödslingsmodellen för växtföljd är att anpassa åtgärderna för jordförbättring och gödsling efter vardera bästa möjliga fas i växtföljden och växtperioden. Åtgärderna för jordförbättring, där man sprider ut stora massor av jordförbättringsfibrer, aska eller kalk, strävar man efter att passa in så bra som möjligt på den bärande åkern, till exempel vid avveckling av vallväxter eller efter skörden av växter som skördas tidigt. Med dessa åtgärder får man ofta organiska näringsämnen i åkern under hela växtföljden. Lösliga näringsämnen kompletteras i början av växtperioden, helst på växternas broddar eller plantor. Senare under växtperioden kan man göra en kompletterande gödsling genom att mäta det faktiska behovet.

– Med hjälp av jordförbättringsfibrerna strävar vi efter att öka mängden organiskt material i jorden. Samtidigt får vi rikligt med mikroorganismer, organiska näringsämnen och mikronäringsämnen i jorden, säger Joona.

Balanserad gödsling säkerställer lyckade skördenivåer

Surheten i jorden på Tyynelä gård regleras med askbaserade produkter, med vilka man även får näringsämnen i jorden på ett mångsidigt sätt. Eventuella brister på mikronäringsämnen åtgärdas med enkla spårämneshaltiga gödselmedel. Exempel på dessa är bor, zink och koppar. Mängderna som tillämpas baseras på jordanalyser. Åtgärderna med spårämneshaltiga gödselmedel görs på gården huvudsakligen i samband med avveckling av vallväxter, under goda förhållanden.

– Hos oss görs kompletterande gödsling med tanke på kväve, kalium och svavel på våren och försommaren genom att sprida Näringsblandning berikat med Soilfood Boost på växternas broddar med en precisionsgödselspridare, så att man vid starten får cirka 50 kg lösligt kväve, berättar Joona. – För ärterna använder vi SOILI-granulatgödsel för att tillföra kalium och svavel, som ärter använder i rikliga mängder.

Under växtperioden görs växtvätskeanalyser på gården och på basis av dessa kompletteras gödslingen med bladgödsling till exempel gällande mangan.

För att säkerställa en lyckad övervintring av höstgrödor används SOILI och PK-näringskalk, som innehåller höga halter av kalium och mangan. Näringsämnena gör grödorna vintertåliga och PK-näringskalken tar samtidigt hand om gårdens fosforgödsling.

– Det räcker med cirka 2 ton/ha av PK-näringskalk för att generera en tillräcklig mängd av de näringsämnen som höstgrödorna behöver. Näringsämnen som fås är cirka 50 kg kalium, 14 kg mangan, 14 kg fosfor och rikliga mängder mikronäringsämnen. En sådan här mängd har en lätt neutraliserande effekt. Om pH-värdet är lågt, kan man använda mer PK-näringskalk, konstaterar Joona.

Med hjälp av aktiv skötsel av jordens kulturtillstånd och gödslingsmodellen för växtföljd har bra resultat uppnåtts på gården. – Produktiveten och lönsamheten på vår gård har ökat hela tiden i led med att jordens kulturtillstånd blivit bättre. För närvarande ger vår- och höstgrödorna genomsnittsskördar på 3–5 ton/ha, höstrybs 1,5–2,3 ton/ha och ärter 3–4 ton/ha. Målet är att öka skördenivåerna ytterligare med hjälp av kompletterande gödsling under växtperioden.