fbpx
Hoppa till sidans innehåll

Alla bönder hoppas på bättre skörd i år, nästa säsong, nästa år. Vädret har stor påverkan på hur god skörden blir, men tyvärr kan vi inte påverka vädret. Något som vi däremot kan påverka är markegenskaperna och därmed åkrarnas bördighet.

– Själva odlingsmarkens egenskaper och villkoren de ger glöms ofta bort i diskussionen. Vi pratar ofta och gärna om hur mycket gödning som behövs för att maximera skörden, men det viktigaste av allt är egenskaperna hos odlingsmarken, säger Soilfoods försäljningschef Sampo Järnefelt som själv driver ett ekologiskt lantbruk.

Hur klarar man torka, kraftiga regn och andra extrema väderfenomen?

Extremväder har blivit vanligare och tyvärr är det något vi behöver börja förhålla oss till och ta med i beräkningen. Det finns inget som kan garantera en bra skörd, även om marken är i bra skick, men ju bättre odlingsegenskaper marken har, desto bättre avkastning kommer den att ge.

Sampo Järnefelt säger att det finns år när det är så torrt att bristen på vatten gör skörden dålig. Andra år är det för häftiga eller långvariga regn som ställer till besvär. Vissa år varvas torrperioder med regn – men vid helt fel tidpunkter.

– När vi tillför organiskt material till åkrarna ökas markens vattenhållande förmåga och jorden kan fungera som en vattenreservoar. Det går inte att utföra mirakel, men när vatten binds till fibrer i marken ökar till exempel tidsintervallet där bonden kan göra sin vårsådd.

Kalkning kan också förbättra jordens bördighet

Åkermarkens pH kan regleras med kalkning, till en nivå där grödorna bättre kan tillgodogöra sig de näringsämnen som finns i jorden. Det finns dock fler fördelar med kalk än att det höjer pH-värdet.

– Det är lätt att förbise att vi faktiskt kan påverka själva jordstrukturen genom kalkning, fortsätter Sampo.  Lerjordar med mycket magnesium blir hård och svårbearbetad. Det kan vi ändra genom att tillföra kalk som tränger undan en del av det magnesium som finns i jorden. Soilfoods Effektkalk och Strukturkalk är särskilt effektiva här.

– Jordens grynighet påverkas direkt av Soilfoods Strukturkalk som fungerar särskilt väl på lerjord, men också på hedar och betesmarker. Mängden strukturkalk som krävs är ett ca 10 cm tjockt lager. En förbättrad grynstruktur gör att vatten mycket lättare absorberas av jorden vid kraftiga eller långvariga regn för att lagras i djupare jordlager. På så sätt undviker vi att grödor kvävs av syrebrist vid större regnmängder och marken drabbas inte heller så lätt av erosion.

– Våra lantbrukssäljare har personligen erfarenhet av att arbeta med jordförbättring och våra produkter. En av våra medarbetare har använt Soilfood Strukturkalk för att förbättra mullhalten i sandjord genom att kalka den två gånger och sedan tillföra organiskt material. Det som tidigare var en problemåker ger nu goda skördar. Det lönar sig alltid att fråga om råd!

Skillnaderna i avkastning är enorma mellan bra och dåliga åkrar!

Redan innan bonden gjort något med sina åkrar skiljer det 30% i avkastningen mellan bra och dåliga åkrar. Det visar en observationsstudie av Thomas Keller (SLU) gjord på svenska åkrar. I praktiken betyder det att en dålig åker ger 30% mindre i avkastning trots samma gödsling och odlingsinsatser. Ser vi till ekologisk odling är skillnaderna ännu större.

– Låt oss använda vete som ett exempel för att förstå vilka summor vi talar om. Säg att vete inbringar 200 kr per 100 kg vid försäljning. Om en åker med god bördighet ger en skörd på 8 000 kg vete per hektar, blir intäkten 16 000 kr per hektar. Om en problemåker ger 30% sämre skörd, innebär det en intäktsförlust på 4 800 kr per hektar, trots samma arbete och samma omkostnader.

– Om det finns 10 hektar sämre åkermark som används till odling, kan beloppet bli 48 000 kr per år, vilket på 10 år blir 480 000 kr. Det är minskad intäkt som känns direkt i bondens plånbok. Det finns alltså goda ekonomiska argument för att ta hand om sin åkermark för förbättrad bördighet.

Läs mer om Thomas Kellers forskning om skördevariationer >>

Dela

Läs även