fbpx
Hoppa till sidans innehåll

Tommi Hasus huvudmål är att öka genomsnittsskördarna och minska fluktuationerna mellan skördarna. De torra försomrar som är typiska för Kymmenedalens region är en utmaning vid odling av ekologiskt spannmål.

Ytterligare en utmaning för ökningen av spannmålsskördarna är tidigare odlingsmetoder. ”Vi har åkrar som har odlats med spannmål väldigt länge. Strukturen på dessa åkrar är inte i optimalt skick”, berättar Hasu.

”Skördenivåerna ökas med långsiktig gödslingsplanering”

Hasu bedriver ekologisk odling av ren havre, maltkorn, vallväxter och en del ärter. På markerna betar även 70 dikor. Inom ekologisk odling av spannmål är rötterna känsligare för torka direkt i början av vegetationsperioden, eftersom det inte finns någon konstgödsel som hjälper växterna att börja gro.

Med tanke på skörden hade havre verkligen ett toppår i år på de ställen där Boost NK användes och jag tror att vi kommer att använda det ganska mycket i framtiden.

Som stöd i början av spannmålets tillväxt har Hasu, som komplement till den egna kogödseln, mycket framgångsrikt använt Soilfoods Boost NK starka flytgödsel.

– Användningen av Boost NK lyckades mycket bra. Spridningen och allt annat också gick helt enligt planen, berömmer han och fortsätter. – Och användningen syntes direkt. Med tanke på skörden hade havre verkligen ett toppår i år på de ställen där Boost NK användes och jag tror att vi kommer att använda det ganska mycket i framtiden. Det har varit en bra gödslingslösning när det gäller problem orsakade av torka.

Tommi Hasu.
Tommi Hasus ekologiska gård ligger i Oravala by i Kouvola. På gården har mark odlats på samma ställe vid Kymmene älv alltsedan 1500-talet. Det finns inga uppgifter om produktionen ända från 1500-talet, men husbonden minns gårdens närhistoria och att det fram till 1994 fanns mjölkkor på den och att produktionsinriktningen 1996 övergick till det ekologiska. Efter ett uppehåll på drygt 20 år återvände också korna till betet på gården 2017.

På Tommi Hasus ekologiska gård betar 70 dikor

Hasu har varit så nöjd med de starka flytgödsel som Soilfood producerar, att planen är att permanent komplettera kogödseln med Boost NK som primärt gödselmedel på våren.

– Vår kogödsel innehåller förhållandevis höga halter fosfor jämfört med till exempel lösligt kväve och Boost NK innehåller knappt någon fosfor alls. De kompletterar varandra väldigt väl, berättar husbonden om hur gödslingshelheten har kommit till.

– Det här är planmässighet. Vi strävar efter att skapa en långsiktig plan för hur vi varje år ska få en så stor skörd som möjligt.

Ordning på skötseln av jorden med Soilfoods Näringsfibrer

Allmänt taget upplever Hasu att åkrarna i Kymmenedalens region är bördiga och att jordskötseln ökar skördarna ytterligare.

– Jag ser att jordbrukaren själv har mycket att göra med skillnaden mellan att lyckas och misslyckas. Det hjälps inte att skylla ifrån sig, utan man måste själv tänka efter hur man kan effektivisera sin egen verksamhet, pointerar han och fortsätter.

– Vi har varit ekologiska i drygt 25 år och under hela den tiden har vi agerat och handlat på jordens villkor. Nu har vi upptäckt att det i detta jordbrukssamhälle talas mer och på bredare basis om jordskötsel.

Den förändringen syns redan om man bara går på de åkrar som Näringsfibrer har spridits på. Det känns under skosulorna att jorden är mer flexibel.

När det kommer till jordskötsel förlitar sig Hasu på Soilfoods Näringsfibrer. Näringsfibrer är högklassiga jordförbättringsmedel som förädlats av skogsindustrins biprodukter. Det är vetenskapligt bevisat att de är det mest effektiva sättet att öka jordens mullhalt och förbättra strukturen, förmågan att hålla kvar vatten och näringsämnen samt öka mikrobiologisk aktivitet.

En åker som behandlats med jordförbättringsfibrer:

  • håller vatten och näringsämnen bättre,
  • har bättre anpassningsbarhet,
  • tål växlande väderlek,
  • tål sjukdoms- och skadedjurstrycket,
  • orsakar mindre utsläpp och
  • genererar en större skörd och en nöjd jordbrukare.

Tillsättning av organiskt material accelererar jordens mikrobaktivitet. Detta gör näringsämnena som är bundna till jorden och det organiska materialet mer användbara för växterna och minskar även risken för urlakning särskilt utanför vegetationsperioden. Aktiv mikrobaktivitet förebygger även växtsjukdomar.

Hasu har också upptäckt tydliga förändringar i jordstrukturen efter att han börjat använda Näringsfibrer.

– Jordstrukturen förändras direkt. Jorden blir mer flexibel. Den förändringen syns redan om man bara går på de åkrar som Näringsfibrer har spridits på. Det känns under skosulorna att jorden är mer flexibel. Och på de skiften som man har spridit fibrer har det väldigt ofta dessutom förekommit problem med jordstrukturen med anledning av tiotals år av odlingsmetoder.

”Näringsfibrer är en mycket kostnadseffektiv lösning.”

Näringsfibrer har en långsiktig inverkan på åkerstrukturen och Hasu vet att resultaten syns först om ett eller två år.

– Näringsfibrer är mer en långsiktig investering och syns inte nödvändigtvis i nästa års växtbestånd.

Enligt studier fås jordförbättringsmässigt betydande effekter med mängder om 25–100 ton/ha med upprepad användning, beroende på produkten som används och jordmånens egenskaper. Användningen av jordförbättringsfibrer skulle också kunna tas med som en regelbunden åtgärd i växtföljden med cirka 3–5 års mellanrum.

Jag rekommenderar särskilt användning av Näringsfibrer för sådana gårdar som i dessa Södra Finlands lerjordar odlar spannmål år efter år.

Husbonden upplever även priset på näringsfibrerna rimligt. – Fibrerna är en verkligen kostnadseffektiv lösning även med tanke på användbarheten och de ekonomiska egenskaperna.

Kostnaden för jordförbättringsfibrer är några hundra euro per hektar, beroende på avstånd och användningsvolym. Kostnaden motsvarar värdet på de tillgängliga näringsämnena.

– Jag rekommenderar särskilt användning av Näringsfibrer för sådana gårdar som i dessa Södra Finlands lerjordar odlar spannmål år efter år. För strukturen på den jorden måste man absolut vidta åtgärder, det vill säga tillsätta strukturkalk eller dessa Näringsfibrer. I annat fall har den producerade skörden så att säga kommit till vägs ände. Dessa är bra åtgärder som underlättar snabbt. När dessa dessutom ansluts kombineras med mångsidigt växelbruk, så uppnår man omedelbar avkastning. Den avkastningen är dock högst väsentlig i den här verksamheten, konstaterar Hasu slutligen.

Dela

Läs även