Meningsfullt samarbete mellan industri och jordbruk

I vår årliga rapport om regenerativ hållbarhet lyfter vi fram effekterna av vårt samarbete med industrin och lantbruket. Ett samarbete som inte bara bidrar till ökad resurseffektivitet inom industrin, utan också till en mer hållbar, inhemsk livsmedelsproduktion – och en bättre miljö.

Tillsammans med våra partners gör vi den cirkulära ekonomin till verklighet – och ersätter jungfruliga råvaror med återvunna sådana.

Återvunna näringsämnen.

Cirkulära gödningsmedel stärker den inhemska livsmedelsproduktionen.

Kväve (N) och fosfor (P) är de viktigaste näringsämnena inom växtodling – utan dem blir det ingen mat. Kväve framställs ur atmosfären med hjälp av fossila bränslen och en energikrävande och utsläppsintensiv process, medan fosfor är en begränsad och sinande resurs som bryts ur jordskorpan. Vi befinner oss i en situation där kväve- och fosforcyklerna har överskridit vår planets begränsningar – det vill säga att för mycket av dessa ämnen är i omlopp i förhållande till vad jorden långsiktigt klarar av.

Genom att ta till vara på sidoströmmar kunde vi under 2025 tillföra återvunna näringsämnen till livsmedelsproduktionen och därmed ersätta jungfruliga näringsämnen i följande mängder:

· 958 519 kg kväve (N)
· 583 243 kg fosfor (P)
· 668 126 kg kalium (K)

Utöver de primära näringsämnena återförde vi också totalt 343 738 kg svavel (S) och 38 067 412 kg kalcium (Ca).

Vattenmiljöer.

En god jord håller kvar näringsämnena.

Överskott av näringsämnen – särskilt fosfor och kväve – påskyndar övergödning och leder bland annat till ökad algblomning när de rinner ut i våra vattendrag. En jord i god kondition behåller vatten och näringsämnen bättre än en utarmad jord. Användning av fibrer och strukturkalk kan minska näringsläckaget från åkrar med upp till 50 % *.

Soilfoods Jordförbättringsfibrer och Strukturkalk, som tillverkas av industriella biprodukter, användes under 2025 på totalt 8 313 hektar för att förbättra jordens bördighet och minska läckage av näring till vattendrag.

*Rasa, K, Pennanen, T, Peltoniemi, K, et al. Pulp and paper mill sludges decrease soil erodibility. J. Environ. Qual. 2021; 50: 172– 184.

Kol.

Goda jordar ger goda skördar.

En avgörande faktor för goda skördar är mängden organiskt material i åkermarken – och mer än hälften av detta består av kol. Globalt sett förlorar vi i dag bördig jord i snabbare takt än den hinner nybildas. Under de senaste 40 åren har en tredjedel av världens åkerjordar blivit obrukbara. Sedan 1974 har mineraljordar i Finland i genomsnitt förlorat 220 kilo kol per hektar och år. I torvmarker är förlusttakten nästan tio gånger högre.

Med hjälp av Soilfoods produkter har totalt 20 982 054 kilo kol tillförts åkermark i form av jordförbättringsfibrer som raffinerats från industriella sidoströmmar. Det motsvarar det genomsnittliga kolbortfallet från 95 373 hektar mineraljord.

I genomsnitt tillför en behandling med fiber cirka 3 000–5 000 kilo kol per hektar. En del av kolet bryts ner och blir näring för markens mikroliv, medan en annan del binds till jorden på lång sikt.

Klimat.

Klimat.
Cirkulär ekonomi är också en klimatinsats.

Vi utvärderar årligen klimatavtrycket från våra produkter. Koldioxidavtrycket från återvunna material och produkter som raffinerats från industriella sidoströmmar är i bästa fall bara en bråkdel av utsläppen från motsvarande jungfruliga produkter. Till exempel:

• Soilfood Effekt kalk: 21 kg CO2-ekv. per ton produkt
• Soilfood Newera Active Lime: 22 kg CO2-ekv. per ton produkt
• Soilfood Boost NPKS-gödsel: 55 kg CO2-ekv. per ton produkt
• Soilfood Jorförbättringsfiber: 11 kg CO2-ekv. per ton produkt

Koldioxidavtrycket för Soilfoods produkter uppgick 2025 till totalt 4 574 ton CO₂-ekv.

De här siffrorna inkluderar råvaruproduktion, nyttjande, transporter och eventuell spridning på fält. Cirkulära produkter bidrar till minskade utsläpp både vid tillverkning och i slutproduktens livscykel.

Därtill har Soilfoods jordförbättringsprodukter och gödningsmedel återfört 20,9 miljoner kilo kol till marken – varav en del binds långsiktigt i jorden.