I Finland har vinterkalkning varit en etablerad del av lantbruket under lång tid. I Sverige sker kalkning oftast på våren eller hösten, men i Finland har många lantbrukare valt att utnyttja vinterns bärighet för att minska risken för markpackning. Arbetssättet har vuxit fram ur praktisk erfarenhet av nordiska förhållanden och har blivit särskilt viktigt på lerjordar, där markstrukturen är känslig för körskador.

En av dem som arbetat med vinterkalkning under lång tid är Sampo Järnefelt, lantbrukare i Finland och verksam inom Soilfood. På sin gård på cirka 120 hektar, med jordar som till stor del består av tunga leror, har vinterkalkning blivit ett självklart inslag i det långsiktiga arbetet med marken.

Varför vintern har blivit ett naturligt val

På lerjordar är risken för markpackning alltid närvarande. Under vårbruket sker körning ofta när marken fortfarande är fuktig, och även efter skörden på hösten är bärigheten ofta begränsad. I Finland har detta lett till att kalkning i stor utsträckning förläggs till vintern, när marken är frusen och har en god bärighet. Då kan både transporter och spridning genomföras utan att markstrukturen skadas, vilket är den främsta förklaringen till att vinterkalkning blivit så etablerad.

Under vintern kan kalk levereras direkt till fälten, vilket förenklar logistiken och gör det möjligt att utföra arbetet under en period då lantbruket i övrigt ofta är lugnare.

Tjuvstarta våren med vinterkalkning

En tydlig fördel med vinterkalkning är att arbetet kan genomföras innan vårbruket drar igång. När snön börjar smälta startar kalkens verkan direkt i marken, ofta innan det ens är möjligt att köra ut på fälten. Medan åkrarna torkar upp påbörjas justeringen av pH och förbättringen av markstrukturen, vilket ger ett försprång inför den kommande odlingssäsongen.

För Sampo handlar kalkning inte om ekologiskt eller konventionellt lantbruk, utan om markens långsiktiga funktion. Det spelar ingen roll hur du odlar. Om marken inte fungerar, då fungerar inget annat heller. Jordkvaliteten är grunden för all produktion och för att skördarna ska fungera över tid, säger Sampo.

Samtidigt menar han att resultatet hänger ihop med hur arbetet görs i praktiken. Var kalkhögar placeras, när leveranser sker och hur spridningen genomförs påverkar utfallet, liksom kvaliteten på kalken.

Erfarenheter som även är relevanta i Sverige

De finska erfarenheterna visar att vinterkalkning kan vara ett effektivt alternativ som minskar risken för markpackning, särskilt på tunga lerjordar. Även om traditionen är svagare i Sverige finns liknande förutsättningar i stora delar av landet. När marken bär under vintern finns möjligheten att genomföra kalkning utan markskador och samtidigt skapa bättre förutsättningar i marken på längre sikt.

Om förhållandena är rätt tycker jag att man ska passa på. Det finns ingen anledning att vänta när vintern ofta ger de bästa förutsättningarna, säger Sampo Järnefelt.

Dela

Läs också