Näringsfiberprojekt

I näringsfiberprojektet undersöktes användningen av markförbättringsfibrer som förädlats från massa- och pappersindustrins biprodukter som gödsel- och markförbättringsmedel inom odling av grödor. Genom att använda markförbättringfibrer kan man ersätta konstgödsel, förhindra näringsutsköljning och bevara kol i jordmånen. En välmående och hållbar jordstruktur minskar speciellt erosion av åkermarken och utsköljningen av näring som följer med suspenderade ämnen.

På basis av långsiktigt uppföljningsmaterial har man konstaterat att mängden organiskt kol i jorden minskar i åkermarkerna. Organiska material i åkermarken anses allmänt förbättra förutsättningarna och lönsamheten för växtodling samt minska de skadliga miljöverkningar som odlingen ger upphov till.

Organiska material ökar jordens biologiska aktivitet, vilket har en positiv inverkan på jordstrukturens utformning och jordpartiklarnas hållbarhet. Utöver de biologiska verkningarna förbättrar det organiska materialet jordens kemiska och fysikaliska egenskaper, bland annat genom att öka katjonbyteskapaciteten, det vill säga jordens förmåga att användbart binda näring för växterna, samt jordens vattenlagringskapacitet.

Upp till 77 procent mindre utsköljning under det första året

I det föregående projektet NSN Pulp konstaterades att på de åkermarker som behandlats med markförbättringsfibrer minskade utsköljningen av suspenderade ämnen under det första året efter behandlingen med 59–77 procent och 32–74 procent under det andra året. Fosforutsköljningen minskade med 43–50 procent under det första året och med 37–63 procent under det andra året.

I de genomförda uppföljningarna under år tre och fyra var utsköljningen av suspenderade ämnen fortfarande 31–52 procent mindre än det kontrollbehandlade under det tredje året och 31–64 procent under det fjärde året. Utsköljningen av totalfosfor sjönk med 20–36 procent under det tredje året och med 28–54 procent under det fjärde året.

Under det första året av projektet NSP Pulp minskade behandlingen med nollfiber skörden som skördades från de behandlade rutorna något, men andra behandlingar hade inte någon minskande inverkan på skörden. Efter det första uppföljningsåret minskade inte heller behandling med nollfiber skörden. Fiberbehandlingarna hade ingen inverkan på kadmiumhalten i skörden eller jordmånen.

Den långvariga effekten var överraskande

Till en början var avsikten att upprepa behandlingarna med markförbättringsfibrer efter tre år från spridningen, men eftersom utsköljningsminskningens effekter hade bevarats under hela projektet, fanns det inget behov att upprepa behandlingarna. Utöver forskningen som utfördes direkt under projektet, har fälttestet utgjort en forskningsplattform bland annat för en undersökning som granskar fibrernas inverkan på jordmånens mikrobiella system.

Detta projekt samordnades av Soilfood och genomfördes av Naturresursinstitutet. Projektet finansierades förutom av Finlands jord- och skogsbruksministerium, även av Biolan, Metsä Group, Stora Enso och UPM.