Hoppa till sidans innehåll

I projektet KASKI utvecklar vi i samarbete med jordbrukare, forskare och företag inom branschen metoder för att snabbt förbättra lerjord, som är typisk för skärgårdshavets avrinningsområde, genom att tillsätta organiska jordförbättringsmedel. Projektet tillför allt mer användbara och lönsamma verksamhetsmodeller för hållbart jordbruk för jordbrukare.

I projektet genomförs ett flerårigt fälttest Qvidja gård i Pargas i Sydvästra Finland. Växtföljden kombineras med behandling av åkermarken med olika organiska jordförbättringsmedel och medlens inverkan på kulturtillståndet och skörden följs upp. Samtidigt erbjuds en plattform för forskare att med sina egna resurser undersöka behandlingarnas inverkan närmare. 

INFO:
Projekttid: 1.8.2018–31.7.2021
Deltagare: Soilfood Oy, Meteorologiska institutet

Projektet producerar data om användningen av fibrer och odlingens lönsamhet

Projektets viktigaste mål är att upprätthålla verksamheten för det fälttest som inleddes 2016, med vilket man producerar data om den långvariga jordförbättrande inverkan för de produkter som undersöks på fältet. Nyttan med jordförbättring växer kumulativt med tiden, vilket innebär att testet ger värdefull information om potentialen med långsiktigt jordförbättringsarbete vad gäller lerjord. På det här sättet blir det möjligt att producera inte bara vetenskapligt bevisat, utan även vid åkern synligt fungerande jordförbättringsprodukter och verksamhetsmodeller.

Projektet producerar information och praktiska demonstrationer för jordbrukarna:

Metoder för användning av jordförbättringsmedel och nya verksamhetsmodeller Jordförbättringsmedlens inverkan på skörden Jordförbättringsmedlens inverkan på jordens struktur, bearbetningsbarhet och vattenförvaltning samt anpassningen till den globala uppvärmningen och extrema väderfenomen, såsom torka och väta Jordförbättringsmedlens inverkan på odlingens lönsamhet.

I projektets fälttest, som inleddes 2016 i jordrik lerjord, odlas höst- och vårspannmål samt mångsidiga gräsblandningar. Som basgödsel i alla rutor bortsett från den ogödslade kontrollbehandlingen används konstgödsel och utöver detta upprepas behandlingarna med jordförbättringsfiber (5 ton organiskt kol/ha) med intervaller om två år. Bearbetningen av fältet genomförs lättat och inga kemiska växtskyddsmedel används.

De viktigaste resultaten

Fiberbehandlingen upprepades senast hösten 2018. Närings- och nollfiberbehandlingarna spreds ut efter skörden på stubben och bearbetades genom kultivering till ett djup om 10 cm. Av havren som följande år såddes på fältet skördades 520–1 030 kg/ha större skördar från fiberrutorna än rutorna som konstgödslats med samma gödsel.

Av havren som följande år såddes på fältet skördades 520–1 030 kg/ha större skördar från fiberrutorna än rutorna som konstgödslats med samma gödsel.

I grunden till den ökade skörden låg sannolikt 2018 års dåliga växtsäsong, då de bärgade skördarna var små och gödselkväve har kvarblivit i jorden i rikliga mängder efter skörden. Behandlingarna som spritts ut på fiberrutorna har sannolikt vid förmultningen under hösten bundit till sig extra kväve, som sedan följande år frigjorts för användning av grödan. På de konstgödslade rutorna har det lösliga kvävet i stället troligtvis sköljts ut. Tillsättningen av fibrer har med andra ord hjälpt till att bevara befintliga näringsämnen i åkermarken till följande växtperiod som i annat fall hade sköljts ut till vattendragen. Utöver denna effekt kan den ökade skörden även ha påverkats av förbättringen av fiberrutornas kulturtillstånd till följd av behandlingarna, såsom den förbättrade vattenlagringskapaciteten eller partikelstrukturen.

I prov som togs efter skörden 2019 upptäcktes även intressanta skillnader mellan behandlingarna. pH-värdena för såväl näringsfiber- som nollfiberrutorna var mer än en bördighetsklass högre än i konstgödselrutorna. När testet grundades gick dessa skillnader inte att utröna, vilket innebär att fiberbehandlingarna har förbättrat jordens pH-värde jämfört med utgångspunkten, medan användning av endast konstgödsel har försämrat den.

Europeiska jordbruksfonden för landsbygsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden.

Dela

Läs även